Inbeordning på blogg. 9:ans skolavslutning.
Det där med när man slutar nian var kul, iaf för mig och Anna. Vi hade disskuterat detta länge, om nians skolavslutning. Och planerat. I Nässjö på denna tid, så var det fest i stadsparken, musik, folk, sprit, Anna, jag och poliser.
Vi hade iaf bestämmt att vi inte skulle vara sådär jättenyktra utan lite smått salongsberusad:) Min käre granne som hade åldern inne fixade spriten, tackar! Anna fixade Fanta, där har vi alltid ett problem, vi dricker spriten först, och sen lite Fanta. Kanske. Och då hade vi satt oss på en äng och pimplade. Sen skulle hela den där härliga vägen till Nässjö City bära av. Väldigt vingligt, och dimmigt. Väl vid halvvägs, hittar vi en fotboll! Överlyckliga blir vi, och spelar fotboll, sketfulla. Så om ni såg 2 extermt fulla muppar spela fotboll för längesedan, på vägen, så var det antagligen Anna och jag.
Efter våran turnering, så kom vi på en strålande ide', vi skulle hälsa på Sara! Så vi traskade vidare. Mot Sara. Och vi hittade, nästan, tvyärr var det inte Sara, utan Saras mamma. No commentes.
Bring it on to the town. Japp! Vi skulle förmodlingen möta upp ett par andra muppar, nere vid stan eller i, kanske på stan? Och det gjorde vi säkert med :D! Roligt! Kvällen flöt fram, även Anna gjorde det, jag med antar jag. Var lite suddigt för ögonen ett tag. Förstår inte varför. Har aldrig gjort det. Sen satt vi och prata och hade det trevligt, ica med en spritflaska, och farbror blå kommer fram.
Detta var en mycket kul kväll, Anna & jag kom hem. Fantastiskt:)
Detta avslutar iaf Kapitel 1 om Fylla & Sånt.
Your mistakes do not define you now, they tell you who you're not.
You've got to live this life your given...just like it's the only you've got.
Herr Yllevante.
Poff sa det, så var sommaren förbi, massa minnen samlade. Svider till lite, älskar ju sommaren, och allt som hör därtill. Och så har vi framför oss en lång mörk vinter. Fast jag borde vara mer en vintermänniska iom att jag är född i Februari. Typiskt dig sa min pappa, att just du skulle födas när det var minus 25 grader och värmen inte fungerar i bilen! Typiskt dig! Det började redan innan jag tittade ut :D. Det tycker jag är roligt. :)
Det är faktiskt jobbigt med kläder alltså, och frysa röva av sig. Det förvånar mig inte om detta blir min sista vinter innan jag fryser ihjäl någonstans, i en snöhög. Jag vill numera bli kallad för Herr Yllevante, Ja, Herr Yllevante, tack! För jag hittade ett par yllevantar och kände en tillgivethet och respekt för dessa fula vantar. Sen är det rätt gulligt med.
En annan sak som jag inte hurrar eller skålar för är slask! Vet ni! Slask är sånt som ligger i diskhon, inte på gatorna, där man går. Det är ett ständigt beteende att alltid vara blöt om fötterna, eller kall. Nässjö kommun får ris för det. Deras toner går - Johooo, vi saltar varenda jävla gata, så bilarna rostar, folk snubblar i slasken, men pensionärerna kan gå med sina rollatorer. Det är viktigt, när Nö kommun består av 65 % pensonärer 25 % barnfamiljer, 7 % alkolister, trash, Jane & andra andra vilsna muppar, de resterande % är du & jag. Roligt :). Min statistik får ni ha överseende med.
Hemsktjänsten på kalas.
Semester antar jag? Om inte, så har jag semester. I 4 veckor. Bara sådär. Jag är lycklig.
Johoo, i helgen har varit mina sista timmar att arbeta på ett tag framöver. Så under fredagens kväll, var jag social med Herr Berit/Edward/Tomtejävel/Mupp. Vi socialiserade över några öl och cigg vilket var mycket trevligt! Tack för det!
Sen var det bar öpp och jabba, en härlig delad tur, dock somnade jag som ett barn på eftermiddagen=). På kvällen fick jag en impulsivt ryck, varför inte gå ut och fira att vi har semester? Herr Åkerblom och Fru Josefina instämnde i mitt samfund. Riktigt skoj, mycket skratt. Men absolut inte en öl, utan snarare 7 öl. Vilket är skitbra i och med vi skall upp och jobba vid sju dagen efter. Josefina och jag var ena jävlar på att bugga!
Söndagen flög förbi, gick upp bakfull och jävlig klockan 6 och kom inte hem förrens 11 på kvällen. 3 timmars gaddning. Men vilket resultat :).
Nu sitter jag och väntar, vilket jag har gjort hela mitt liv egentligen, men snart är det dags, då kommer min fina karl hem. Som jag har saknat oerhört mycket. Så att det gjorde ont i bröstet ett tag. Men väntan är snart över. Och äntligen får man snuffa, lukta och känna på det som betyder mest för mig. Välkommen hem Andreas. Älskar dig så.
Billy & Köping!
I dessa förflutna dagar som har passerat, så var jag & min Andreas på besök i hans födelsestad, Köping. Japp "I en anna del av Köping" =). I och med vi inte har haft, just det haft bil (återkommer till det lite senare) så luffsade vi tåg upp till saliga Västmanland. Allt för mig som är över Vättern är Norrland. vi satte oss, svettiga och jävliga på tåget, som lugnt luffsade förbi Falköping, där vi bytte tåg. Och detta elaka tåg, hemska, varma och illaluktande tåg som bara strular. Först började med förseningar, helt ok. Men sen, stannar hela tåget, för ett annat tåg har kollapsat framför. Min far tyckte detta var mycket roligt iom Inseberg fängelse låg inte så långt bort. Och pappa tyckte att jag borde vandra över dit jag hör hemma. Denna jävla mobbningen. Men Anderas har alltid ett fint förråd i sin väska med öl, så vi hivade öl, jag blev full, Anderas med. Höhö!! Men tåget rullade iväg och vi hamnade till slut i Kära Köping.
Dagen därpå, så luffasde vi ett felfritt tåg in till Västerås :). Så förnämnt! Just denna dag, så var det Power Meet, för ni som inte vet, så är det en massa folk, med otroligt fina bilar, och självklart en hel del fylla. Vilket passar oss utmärkt. Vi strossade omkring, drack lite öl, pratade om aprostrofer, på/i/vid/bredvid =). Svenska kan vara mycket kul! Kvällen var lugn, gilla, jordgubbar och lite öl. Och så fick ju umgås med den jag tycker om mest och hans lillasyster, så jag var mer än nöjd.
Söndagen, dags att åka hem, vilket jag inte var så överförtjust i. Ville gärna stanna i Köping! Denna dagen bestod av att titta på bilar med Mr. Persson. Volvo hit o Volvo dit, men på lite måfå, tur och ödet, så hamnade vi bredvid en Volvo 240. Lite rostig, lite solbränd, men absolut kärlek vid första ögonkastet. Min käre karl, var väl lite tveksam, och jag lite för beslutsam. Men till slut var bilen + 4 vinterdäck, våran första bil. Han heter Billy. Och han går som fan. Jag älskar Billy.
Men mest av allt så älskar jag min Andreas.
Best Of You.
You gave me something that I didn't have.
Cause, it's more than a feeling.
The life, the love, the best of you.
Sömnlös.
Och ju mer jag vrider och vänder på mig, mer tankar kommer i svängarna. Inatt var religion ett bland samtalsämnerna i huvudet, och det gör mig irriterad & besviken. På religion. Onödigt.
Vi muppiga människor har alltid sökt sig till ett ursprung, varför finns vi. När saker och ting krisar sig, vi blir fattiga och annat elände måste det vara lättare att värva andra till sin religion/samfund. Människor vill ha något som kan ge hopp.
Något annat som är mysko, är varför samlar kyrkorna kollelt, skramlar med bössorna. Medans de fängslade samer och brände häxor på bål och krigade i Guds namn. Jisses.
Så det där med tro = Vanligt folks flykt ifrån verkligheten. Och den har utnyttjas flertalet gånger, och kommer återigen.
Besiken&trasig, men bara för en dag.
Citat Fröken Wallin Fröken Eriksson
Ica -Jag brände mig på teet! Aj satan!
Anna - Jag brände en fisk på teet, jag undrar, var det du?
Ica - Ja, visst luktar jag gott. En blandning av forest fruit och fisk-Erika. Grattis.
Anna - Jag känner det ändå hit, din fisk-stink. Vad gör du egentligen förutom att klanta dig din jävel?
Ica - Mest klanterier, vad gör du förutom att koka mig, din fiskdödare?
Anna - Jag fiskar upp dina vänner så du får sällskap i grytan, men dock är det bara du som har gått på det så länge, KLANTARSLE! Du förtjänar inget annat än att kokas!
Ica - Jag undrar i min tragiska död vem som gör mig sällskap. Du är elak och brutal.
Anna - Jag har det i blodet.
Ett litet utdrag över mitt sms-liv mellan mig och min Anna. Vilket är en bland det roligaste jag vet. Logiken är ju borta, för det saknar vi. Totalt. Vill bara tillägga att det finns inget krypiskt i våra sms. Bara allmänt störda flumheter. Join in, dude!
Dit Änglar Går.
Att ha en erfarenhet, relaterar jag till till en situation i livet när man lär sig, oftast en jobbig skittid. Vissa har det lättare, medans vissa får kämpa som en idiot. Jag räknar mig själv till en idiot. Men att ha en bredare livserfarenhet, ger en ett bredare perspektiv på alla andra situationer, hur man reagerar, känna och fullfölja en situation. På ett annorlunda sätt.
Som tur är tror jag att det alltid kommer något gott. Och jag har fått det, till slut. Jag fick Andreas.
Hobby.
Borde ju som sagt skaffa mig en ny hobby, som att samla på kottar. Men då kommer ju genast bekymmret att det tar plats, blir antagligen väldigt smutsigt och att det verkar tråkigt. Fördelen är ju att det inte kostar pengar, förhoppningsvis får man frisk luft och motion på köpet. Vilket är ju så jävla bra. Men absolut inte lika ballt och utmanande. För allt handlar ju om hur ball man skall vara ;P eller inte.
Så glöm inte att det är ballt att vara full.
En ny epok.
Hej och välkommen. Stanna här förevigt med mig.
Like I say before.
I'll Be Your Queen
And You Be my King.
För det bästa har precis startat.
Tack och lite till, för du är det bästa som har kommit.
Och det underbaraste.
Saknad.
Du skall veta att du lämnar en väldigt stor tomhet, för som sagt, du är min bästa vän, du är min själsfrände.
Allt vi har gjort, från allt superkorkat till allt meningslöst, fast det finns inget meningslöst =). Allt har ju en mening.
Kom och tänka på när du tog ditt körkort, och vi jagde varandra i varsin bil. Det var kul. Eller när vi var i Norrköping och beblandar oss med polacker som varken kan svenska eller engelska, och härjar med taxichafförer :)
Så alla minnen med dig, kan rymmas i en bok, för jag har aldrig haft så roligt med någon som jag har med dig, och även de stunder som inte har varit lyckliga, så har vi alltid varit där för varandra. För du min vän, du är absolut den finaste vän man kan ha. Så jag är mycket tacksam. Men jag vet att du kommer hem, och jag vet att minnerna komemr definitivt bli fler. Och jag hoppas av hela mitt hjärta att du kommer att ha det bra. Jag klarar mig men det kommer som sagt att bli konstigt utan dig i våran vardag.
Men Anna, du är allt som man kan önska i en vän. Älskar dig!
Life's a bitch, Life's a whore.
Sometimes so beautiful, other times so vain.
We buildt an empire, with bloods on our hands.
We wrote it in history like it's ok.
No more war for your god.
Let the regin begin.
So Life's a bitch, Life's a whore.
But still so good. :)
Tacksamhet.
Jag är även tacksam för att allt (nästan) funkar, jag kan se, prata, ta nån i handen. Det är faktiskt inte alla som kan.
Så varje dag är ett litet mirakel som man skall vara tacksam över. Även att mycket kan kännas jävligt en dag. Så är det ändå en bra grundtanke bra att ha med sig, så hejbabberibba till tacksamheten.
Kan ju även tillägga att min hoj fungerar alledels utmärkt. 360:- kostade paketet. Billigt som satan=)
Jaa jag är väldigt nöjd, med allt, och jag är kär. Mycket dessutom.
Adiooooooos!
Motorer, förgasare & luftfilter.
Min fina Intruder har ju som sagt var elak, batteriet urladdat. Men batteriet på min kära hoj, finns inte. Eller jo det gör den, men det är knappt, för det tog 2 karlar samt mig och ett par timmar för att få loss det. Men när det var loss så hurrade vi av glädje och det sattes på laddning. Sen till det roliga, batteri (fullladdat) på hojen, men skiten statar inte. Attans.
Så, det dära med förgasare, ventiler, luftfilter samt batterier, fy fan! Jag skall inte bli mekaniker. Så nu har jag höjt mitt blodtryck till säkert 300/250. Jag kommer antagligen få en hjärtinfarkt någonstans på vägen, samt ett länsat sparkonto =).
Men imorgon kommer det en räddande ängel, Albin.
Annars blir det Blocket.se =)
Men när det är svartare än svaaaaaaaaaaaaart, kommer Bruno K. Öijer in och hjälper till, och lyfter upp loket till rälsen igen.
Eller bara en skymt av dennadära får mig alltid att svaja:)
Till min PotatisAnna, Fylleslaget i alla ära.
DEL 1. Intro:
Kommer ihåg (eller knappt) att när vi var sådär 14-15 år, så hade vi en förkärlek till sprit, ren sprit med en gnutta av fanta. Aja, men vi tog oss till metropolen Anneberg, vet inte hur, eller varför, antagligen var det en fest som vi skulle göra entre på, och det gjorde vi säkert med :), folk satt tryckta mot väggen och såg allmänt häftiga ut, eller som en bunt med nötter som var fastkedjade vid stolen. Bara att välja. Spriten gick åt, lite väl fort, det kommer att märkas senare i berättelsen. Men redan som tonåringar, var vi hårdrockare ut i fingerspetsarna. Och låten Poison spelas, jaaa...vi hoppar av damp blandat med lite Aspberger. Dock vid halv tio, var fröknarna tvungna att vandra hem, sketfulla, jag hade näsblod, proslinsguden var nog med på ett hörn. Somnade i Annas kök, med en macka i handen. Irene, Annas mamma undrar vad det är för fel på mig. Det gör både jag och Anna med :) Kommer tyvärr inte ihåg mer, tror inte att Anna gör det heller :)
Sen Anna kommer jag nästan ihåg en skolavslutning, men bara nästan.
Yeah, to be continued.
